Pääkirjoitus Lontoon pommi-iskuja seuraavana päivänä perjantaina 08.07.2005.
Uutispäivä Demari.
Uutispäivä Demari. Perjantaina 08.07.2005. Uutispäivä. Demari. Suomen Sosialidemokraattisen Puolueen pää-äänenkannattaja. Perustettu 1985. Työmies -1918, Suomen Saosialidemokraatti -1988, Demari -2001, Länsdi-Suomen Työmies -1906, Sosialisti -1951, Turun Päivälehti -2001. Päätoimittaja Kari Arola (vastaava) ja uutispäätoimittaja Antti Vuorenrinne. Pääkirjoitustoimittaja Matti Linnanahde.

8.7.2005. Pääkirjoitus.
Pelätty uusi terrori-isku kohdistui maailman huomion keskipisteeseen.

Madridiin kohdistuneista terroriteoista ehti kulua runsas vuosi, kun terroristit iskivät toiseen eurooppalaisen maan pääkaupunkiin, Lontooseen. Tuhoisan hyökkäyksen tekijäksi ilmoittautui muutamassa tunnissa aiemmin tuntematon ryhmä, joka viestitti tehneensä iskut al-Qaidan nimissä.  

Uusin Euroopassa tapahtunut terroriteko herättää monenlaista huolta myös Suomessa.

Lontoossa tehtyjen iskujen samankaltaisuus Madridin kanssa vahvistaa, että terroritekojen takana on ääri-islamistinen ryhmä.

Lontoon joutuminen terroristien kohteeksi ei ole yllätys - niin kalsealta kuin tällainen toteamus tuntuukin. Kaupunki on maailman johtavia metropoleja, valtava joukkoliikenteen keskittymä sekä yksi tärkeimmistä kansainvälisen liike-elämän keskuksista.

Iskut ajoittuivat samaan päivään, kun johtavien teollisuusmaiden G8-ryhmä piti kokoustaan Skotlannin Gleneaglesissa. Terroristien pyrkimys oli saada teolleen mahdollisimman laaja julkisuus.

Britannia on tehostanut varautumista terrorismiin vuoden 2001 syyskuun 11. päivän jälkeen. Tuolloin Yhdysvallat oli terroritekojen kohteena. Läheinen liittolaisuus Irakin sodassa Yhdysvaltain kanssa on nostanut Britannian korkealle terroristien kohdelistalla. Nyt sillä ovat myös Italia ja Tanska, joille terroristiryhmä esitti uhkauksen heti Lontoon tekojen jälkeen.

Lontoo nousi tällä viikolla maailman huomion keskipisteeksi, kun se sai vuoden 2012 kesäolympialaiset. Pommi-iskut vaativat pitkän valmisteluajan, joten kisaisännyydellä on korkeintaan osittainen yhteys tekojen ajoitukseen. Kansainvälinen olympiakomitea KOK kiirehti välittömästi torjumaan terrori-iskujen ja kisapaikkaratkaisun liittymisen toisiinsa.

Britit saavat nyt suomalaisten ja kaikkien terrorismia vastustavien maailman maiden kansalaisten myötätunnon. Uhrien joukossa on tälläkin kerralla ihmisiä eri maista, ja yhteinen suru tiivistää entisestään yhteenkuuluvuuden tunnetta.

Britannian pääministeri osui asian ytimeen sanoessaan, että terroristit iskivät samanaikaisesti, kun maailman johtavien valtioiden päämiehet yrittävät auttaa köyhää Afrikkaa sekä ratkaista maailman ilmasto-ongelmaa. Se tekee terroriteot entistäkin vastenmielisemmiksi sekä barbaarisiksi, kuten Blair sanoi.

G8-maat tuomitsivat Lontoon terrori-iskut välittömäsi ja päättivät myös jatkaa kokoustaan. Tämä korostaa asialistalla olevien köyhyys- ja ympäristökysymysten tärkeyttä, mutta ennen kaikkea tarkoitus oli antaa terroristeille viesti, että nämä eivät onnistu tuhoisissa horjutusyrityksissään. Solidaarisuus Britanniaa kohtaan päinvastoin yhdistää.

Uusin Euroopassa tapahtunut terroriteko herättää monenlaista huolta myös Suomessa. Lontoossa työskentelee paljon suomalaisia ja kaupunki on suosittu lomakohde. Siksi oli tärkeätä aloittaa heti ponnistelut sen selvittämiseksi, joutuiko oman maan kansalaisia pommi-iskujen uhreiksi.

Hallitus seuraa Lontoon tapahtumien selvittelyä, jotta syntyy mahdollisimman tarkka kuva terrori-iskujen mahdollisista vaikutuksista Suomeen ja suomalaisiin. Päällimmäinen huoli on elokuun 6. päivänä Helsingissä alkavien yleisurheilun MM-kisojen turvallisuus. Sen hoitaminen on ammattitaitoisissa käsissä.

On syytä havaita, että kyse ei ole kaikesta erillään olevasta suuresta urheilukisasta vaan maailmanluokan megatapahtumasta, joka saa paljon julkisuutta.

Kuva: Lontoo joutui torstaina täydelliseen poikkeustilaan kaupungin joukkoliikenteen matkustajiin kohdistuneiden terroristien pommi-iskujen vuoksi. AFP /Joshua Roberts.

Uutispäivä Demari. Pääkirjoitus. Perjantaina 08.07.2005. Sivu 4.

Pääkirjoitus Lontoon pommi-iskuja seuraavana päivänä perjantaina 08.07.2005. Extra.

Aftonbladet.
Ledare. Fredag 8 juli 2005.
NEJ, INTE EN GÅNG TILL...

8 juli 2005. I förrgår firade premiärminister Tony Blair tillsammans med London att staden får stå värd för de olympiska sommarspelen 2012. I går skulle han ha förhandlat med ledarna för länderna inom GÌ´0;8-gruppen.
  Det skulle bli starten på en ny anda. Inför mötet i Skottland hade den brittiska regeringen och Tony Blair lanserat en dagordning där kampen mot fattigdomen och miljöförstöringen stod överst.
  De konkreta förslagen kanske bäst beskrivs som blygsamma. Ändå antydde de ett möjligt nytt fokus i världspolitiken.
  För första gången sedan den 11 september 2001 skulle ett möte mellan världens ledare inte domineras av ”kriget mot terrorismen”. I stället för motsättningar och otrygghet hoppades den brittiska regeringen med mötet i Glen­eagles demonstrera en gemensam beslutsamhet att tackla två stora ödesfrågor.
  De förhoppningarna grusades strax före klockan nio i går morse.
  Den första bomben exploderade då vid tunnelbanestationen Liverpool Street i London. Timmarna efter följde en serie väl samordnade attentat mot stadens transportsystem. I tunnelbanan, på tågstationer och i en buss exploderade terroristernas sprängladdningar.

En stad i skräck

  Många människor dödade, kanske tusen skadade och en stad försatt i skräck. Som i New York, som i Madrid och som i Istanbul. En mardröm som upprepar sig. Budskapet är dessvärre alldeles klart.
  Terroristerna – enligt en islamistisk hemsida rör det sig om militanta muslimer med anknytning till al-Qaida – kommer inte stillatigande att acceptera att plockas bort från den världspolitiska dagordningen. De ledare som nu samlas i Storbritannien skulle veta att terroristerna inte besegrats.
  Mitt i chocken kan attentaten i London ändå inte beskrivas som överraskande.
  Den brittiska huvudstaden har ända sedan Tony Blair framträdde som
  George W Bushs främste allierade i Irakkriget fruktat en terroristattack. Efter bomberna mot pendeltågen i den spanska huvudstaden Madrid förklarade den brittiska polisens högsta ledning att det i längden skulle bli omöjligt att förhindra terrorister att genomföra en större attack mot London.
  I går slog terrorn till.
  Det krig George W Bush och Tony Blair tillsammans för har kantats av problem.
  FN-alliansen misslyckades med att gripa de utpekade terrorledarna i Afghanistan. I dag, snart fyra år efter att de första bomberna föll över landet, kan fortfarande ingen svara på var Usama bin Ladin finns.
  Värre ändå, allt fler har förstått att en organisation som al-Qaida knappast kommer att stoppas därför att enstaka ledare dödas eller fängslas. De politiska och sociala processer som utgör organisationens förutsättningar går djupare.

Kriget släppte lös terrorism

  Kriget mot Irak splittrade inte bara världssamfundet och förvandlade FN:s  säkerhetsråd till en offentlig scen för manipulation och påtryckningar. Det innebar inte bara ett enormt lidande för den irakiska befolkningen, redan svårt plågad av en tyrannisk regim.
  Irakkriget släppte också lös terrorism.
  Det fanns inga massförstörelsevapen i Irak när invasionen inleddes. Det är ett faktum som i dag också den amerikanska administrationen tvingas medge.
  Det fanns av allt att döma inte heller några internationella terrorister i Irak. Det gör det däremot i dag. Medan bomberna i London utgör en självklar förstanyhet i världens alla medier har rapporteringen om den dagliga terrorn i Irak förpassats till insidorna. Natten till torsdagen, bara timmar före attentaten i den brittiska huvudstaden dödades minst 13 personer i ett dubbelt bilbombsattentat utanför staden al-Hilla i centrala Irak.

Rättsövergrepp och tortyr

  Kriget mot terrorismen har dessutom kantats av anklagelser om rätts­övergrepp, tortyr och överträdelser av mänskliga rättigheter.
  I USA reagerar allt fler mot de utomrättsliga förhållandena, till exempel för fångarna på Guantànamobasen. I Storbritannien har muslimer upplevt att de utsatts för en hetsjakt och till och med i Sverige har Guantànamo, Egyptenavvisningen och de tre terrorstämplade svenskarna rest frågor om vår förmåga att upprätthålla rättssäkerhet.
  Kriget mot terrorismen har inte lyckats skapa den säkerhet som varit dess mål. Det demonstrerades i London i går.
  Ledarna på toppmötet i Skottland var i går fast beslutna att fortsätta sitt arbete med frågorna om fattigdomen i Afrika och hotet från klimatförändringen. Ändå riskerar nu terrorattentaten att föra världspolitiken tillbaka till den enkla krigsretoriken. Åter på ruta ett.
  Ingen seger skulle vara större för dem som i går placerade ut bomberna för att döda och skada civila på tunnelbanetåg och bussar i London.

IP
Publicerad: 2005-07-08

"Som i New York, som i Madrid och som i Istanbul

New York. 11 september 2001. Istanbul. 20 november 2003. Madrid. 11 mars 2004. London. 7 juli 2005.
Foto: TILLBAKA PÅ RUTA ETT Terrorn slog till igen, just när ledarna på toppmötet i Skottland var redo att börja arbeta med svåra frågor som Afrikas fattigdom och hotet från klimatförändringen. Efter bombdåden i London riskerar världspolitiken att gå tillbaka till den enkla krigsretoriken. Tillbaka till ruta ett.